Påsken med allt det goda dök ju upp från ingenstans och sög tag i mig, lever fortfarande i sviterna av det enorma sockerintaget. Mycket vill ha mer..
En vän satte ord på mitt problem, som gjort att jag hamnat där jag är nu. Det gick så otroligt bra (och fort) de första 5-6 veckorna att jag tillät mig att fuska lite, "för jag vet ju att jag kan fixa det om jag bara bestämmer mig för att fortsätta tappa". Exakt så är det jag funkar! Jag tror att, bara för att jag vet att det går om jag vill, så kommer jag lätt kunna sätta ner foten och skärpa till mig. Så imorse fick jag en totalknäpp och åt ångkokt broccoli och morot till frukost. Sen blev det en 5km-promenad med en vän, ute i skärgården! 3,5 mil har jag skrapat ihop denna vecka iallafall. Och till lunch, i solen på uteplatsen, blev det resterna av frukosten samt banan och halvtinade hallon och jordgubbar. Snacka om att köra allt eller inget! Haha.. Lunchen motsvarade 260kcal och frukosten ungefär hälften. Men jag visste att söndagen skulle bli lång och full av solsken, vilket kan innebära grillning. Och tänka sig, jag hade rätt!! =)
För femtioelfte gången.