Varning för ordvomering med touch av pessimism

Vaknade vid 7.30, solen sken och temperaturen nådde redan över 20 grader var det nån som skrev på facebook. D har pappaledigt varje torsdag så vi gick upp hela familjen och gjorde oss iordning inför stundande möte med vår bankman. Packade även lite eftersom vi tänkte tillbringa dagen på sjön, åka ut till nån ö i skärgården och ha picknick. Vill bara poängtera två saker vi pratade kort om innan vi avslutade mötet på banken, vilket handlade om lånelöfte. 1. Vi pratade bilar, och jag nämnde lite om vår bilaffär som vi gjorde för ett tag sen. Att vi nu har en fräschare och nyare bil och således borde slippa dyra reparationer etc. mm. osv. 2. Jag utryckte mitt lilla missnöje över att kontanterna håller på att försvinna (det är väl jag och pensionärerna), och hur ska det gå när man enbart har kortet att förlita sig på?? Och jag drog senariot där kortterminalen inte får kontakt med banken. Vår bankman sa bl.a. något i stil med: "Ja men sånt ska inte hända." 
Efter mötet går jag till urmakaren och byter batteri i en klocka och ska betala för mig. "Tekniskt fel" säger kortterminalen. Försök två: "Medges ej". Byter kort, och DÅ funkar det faktiskt. 

Nu hoppar vi fram till ca kl 14. Det är +68 grader i solen, eller nåt. Bilen är fullpackad och efter att ha åkt tillbaka hem för att hämta min kvarglömda mobil, är vi äntligen påväg till båten. Men vi kommer ca 2 km och igenom en rondell, så DÖR bilen och vill inte starta igen! När vi står med varningsblinkers på och bilen just lagt av, ringer it-killen jag lämnade vår externa hårddisk (som Noah slängt i golvet) till igår. Han kunde tyvärr inte få fram några bilder ur hårddisken. Ca 5 år av bilder ligger där, eller vart de nu tagit vägen. Behöver jag säga mer?

Ringer pappa för att be honom bogsera oss till verkstad, han är i Karlstad. De flesta jobbar ju vid den här tiden. Ringer svågern, han har inget drag. Ringer en kompis, vars man slutade jobba kl 14. Det jag får veta ger mig dock lite perspektiv på saken; det har precis skett en arbetsplatsolycka på hans jobb så det är lite kaosartat där. Då är inte vår situation så jobbig som den nyss kändes. Men svågern löste detta tillslut och kom till vår undsättning. Tack J!! =)
 
Vi bogseras till en verkstad, som tyvärr inte har tid för vår bil. D åker med sin bror till nästa verkstad och jag säger att nycklarna hem ligger fram i bilen innan jag och Noah går till Coop för att köpa mellis och mat till honom. Pratar med mamma under tiden. Inser väl frame vid Coop att mina betalkort ligger i bilen, och några kontanter har jag ju förstås inte. Börjar bli lite svettigt nu..
Mamma är i krokarna så hon kommer o pröjsar för maten. Sen ringer D och frågar om jag har hemnyckeln. Då står han utanför vår ytterdörr ca 5km från verkstaden där bilen är inlämnad och kommer inte in. Ja, gissa om vi båda hade lust att slänga oss i älven?!?! Inte minst pga värmen ;) 

Som tur är så är hans cykel upplåst så han åker iväg till verkstaden o hämtar nyckeln.
Noah får sin Klämis till mellis och råkar trycka för hårt på påsen så han får hela ansiktet och överkroppen full av päron-, banan- och jordgubbspuré. Efter tårar och ombyte går vi äntligen hemåt, de 3,7 km det är.

Åkte sen och handlade med mamma och pappa. Avlsutade dagen med grillning vid 21-tiden, då vi varken ätit nån ordentlig lunch eller middag. Packade upp den sista matkassen och tänker "vad gott det luktar". Jo men visst, då har locket gått upp på flaskan med duschkräm som jag köpte till D. Bara att bita ihop och tänka att "imorgon är en annan dag".

Nu går jag och lägger mig.



 

Kommentera här:

Matbloggstoppen